Ordo Sancti Constantini Magni
Konstantinerorden (Ordo Sancti Constantini Magni) grundades i Schweiz den 29 maj 1953 och registrerades enligt schweizisk lag som en ”förening för riddare” med målet att främja ekumeniskt tänkande, sprida tolerans, bygga andliga broar mellan människor, raser och kulturer och att kungöra det grekisk-romerska-kristna arvet från Byzantium och stödja dem som behöver hjälp. Konstantinerordens ursprungliga instiftare förenades genom sin känsla för riddarbeteende och med en önskan att tjäna sanningen och att utöva välgörenhet.
Även idag är Konstantinerordens viktigaste verksamhet att främja en ekumenisk anda och arbeta för ett mer humant samhälle genom personliga insatser. Att godkänna Ordens moraliska principer skapar grunden för den verksamhet, som alla kan utföra i sitt dagliga arbete. Riddarens plikt är att föregå med gott exempel och vara en person som människor kan lita på. Riddaren är en tjänare och en grund på vilken Ordens verksamhet bygger. Ordens sociala och välgörande arbete samordnas genom Ordensledningen. Ordern stöder kontinuerligt utbildningsarbetet för patriarkatet i Alexandria i Afrika. De lokala enheterna är fria att utöva sina egna andliga välgörenhetsaktiviteter i sina länder, i överensstämmelse med ordens ideal.
OCM har vuxit från ett litet kristet och kulturellt samhälle med en blygsam grupp entusiastiska deltagare till en laglig kristen och ekumenisk orden under vår höge beskyddare, Theodoros II, påven och patriarken av Alexandria, Libyen, Pentapolis, Etiopien och hela Afrika.
Målet med Ordens verksamhet kan kort sammanfattas i två satser:
- att verka för ekumenik – samlande människor från olika konfessioner
- att vårda arvet från Bysans – tiden då kyrkan var odelad.
För Ordens riddare är de konstantinska idealen tolerans och barmhärtighet ledstjärnor. I Ordens syfte ingår både att stärka den ekumeniska gemenskapen och att hjälpa – en barmhärtig kärleksverksamhet.
Orden består av cirka 1000 riddare och damer och är ekumenisk och har ett världsomspännande medlemskap. Exarkatet är den organisatoriska enheten på nationell nivå; en finns i Finland, Grekland, Sverige och USA. Bailiwicks, en nivå under Exarchate, finns i Österrike, Tjeckien, Tyskland, Norge och USA
Patriark Theodor II av Alexandria
Ordo Sancti Constantini Magnu står under beskydd av Patriark Theodor II av Alexandria. Theodor (Theodoros) II (grekiska: Πάπας και Πατριάρχης Αλεξανδρείας και πάσης Αφρικής Θεόδωρος Β ́; född Nikolaos Khoreftakis (Νικόλαος Χορευτάκης), 25 november 1954) är den östortodoxa patriarken av Alexandria och hela Afrika. Han var tidigare munk i Agarathos Heliga Himmelsfärdskloster.
Han föddes på den grekiska ön Kreta 1954, där han avslutade sin skolgång. Han är utbildad vid Rizarios kyrkliga skola i Aten och har en examen från teologiska institutionen vid Aristotelesuniversitetet i Thessaloniki. Han studerade också konsthistoria, litteratur och filosofi i Odessa.
Han vigdes till diakon 1975 och ärkebiskop den 23 april 1978 av metropoliten av Lambis och Sfakion Theodore Tzedakis. Från 1975 till 1985 tjänstgjorde han som ärkediakon och kansler för den heliga metropolen Lambis och Sfakion på Kreta, där han utvecklade betydande prediko- och filantropiska aktiviteter (härbärgen för behövande ungdomar med mera). Från 1985 till 1990 tjänstgjorde han som patriarkal exark i Ryssland, med bas i den ukrainska staden Odessa, under patriarkerna Nikolaus VI och Parthenios mandatperiod.
Vår legitimitet
En samtida orden kan inte anses vara laglig eller bemyndigad om den inte accepteras och erkänns av en enskild suverän eller suverän kyrklig auktoritet med en tradition från de första kristna århundradena. Endast en sådan hög patron ger internationell legalitet och ger inspiration till all dess verksamhet. De lagliga rättigheterna att ge andligt skydd till en orden tillhör exklusivt de fem biskoparna i Pentarkiet, som godkändes år 431 av den ekumeniska synoden i Efesos – Rom, Konstantinopel, Alexandria, Antiokia och Jerusalem.
År 1970 legaliserade påven och patriarken av Alexandria, Nikolaus VI, OCM, vår ekumeniska orden, d.v.s. en orden som erkänner sina medlemmars bekännelseskiljaktigheter. Som en ridderlig lekmannaorganisation är den skyddad från försök att absorberas av rörelser som är fientliga mot den kristna tron.